Fullmåneritual till Hecate/Hekate

En droppe blod ger ett starkt offer, varken mer eller mindre.

I År den 5-6 maj är det än en gång The Rite Of Her Sacred Fires Fullmåneritual till Hecate.

Hecate Korsvägarnas Gudinna. Hon som vandrar mellan världarna är äldre än många kanske tror. Nuförtiden har hon förminskats, en gång var hon den som stog högst i rang bla i det som nu är Turkiet, före den grekiska mytologin, i vilken Hecate fanns redan före Zues – han lät henne endast behålla det som redan var hennes.

Och med tiden förminskades hon som gudom fast hon ändå var populärt tillbedd i stora delar av världen, hennes områden blev mer småskaliga/värdsliga än förut i och med nertrillandet från ragnstegen och när den kristna kyrkan fick ett fästa runt om i världen blev hon mörkförklarad/demoniserad.

(källa: Gods, Godesses and Mythology, Volym 11, sida 617, C. Scott Littleton)

Precis som Hel, Freja, Diana och Ahradia anses Hecate var häxkonstens gudinna, inte konstigt då hon kan vandra överallt särskilt i gränslandet mellan den fysiska världen människan bebor och avgränsen till de andra världarna. Hecate hjälper till med den själsliga övergången (födsel och död), förstärker siargåvor, öppnar alla dörar och vägar och tillbes/offras till vid korsvägar!  På senare tiden är hon även i sig själv treenigheten, jungfrun, modern och haggan. Därför har hon blivit en populär Gudinna i de Wiccanska  traditionerna. Fast mer fluffig såklart, det finns faktiskt vissa risker med att be henne öppna dödsriket, och jag kan bara gissa att vissa själar är mindre angenäma att stöta på.

Dessutom tror jag att gudaväsen har egna personligheter och kan arbeta utanför deras populära tilldelningsområden, vilket borde betyda en personlighet snarare än ett mekaniskt väsen ”som råder över vatten” eller ”hjälper med skörden”. Kanske är deras arbetsområden en ragnfråga, skapelse makt, överenskommelse sinsemellam gudaväsen eller bara en reflektion i vad deras personlighet mest lutar åt. Och i en personlighet ryms alla färger ljusa som mörka.

Hecate kan skänka syner, profetior och klardrömmar, förstärna de synka gåvor du besitter och om du vill och kallar på henne så öppnar hon dörrarna till de andra världarna och stänger dom när du har återvänt . Hon är nyckelbäraren, vägledaren med faklor, ingen värld är hennes men hon besitter kraften att gå och färdas som hon vill egenom alla.

Hecate, Hecate, Hecate – Djur förknippade med Hekate/Hecate

Associationer till Hecate:

Djur: Uggla, hund, häst, grova, orm, åsna

Färg: Svart som den månlösa natten.

Månfas: Mörkmåne

Attribut: Nycklar, kittel, faklor, korsvägar, kvast

Träd: Svart poppel, idegran

Frukt: Granatäpple

Växter: Vitlök, lavendel, alruna

Hon tillbes på natten som endast belyses av eld, vid trevägar-korsvägar.

När jag utförde ritualen förra året kändes det positivt och frigörande, det enda jag ångrar är att jag måste vara inomhus i år igen och att produkterna jag har beställt av The witch of forest grove inte är här en. I år blir det en fullmåne meditation före och spådom efteråt.

Här kan du läsa Hecates fullmåne ritual på svenska och här kan du läsa om månens gudar och gudinnor

 

Att drömvandra är ungefär lika enkelt som att navigera full genom dimma.

En personlig upplevelse

I en klar men mörk dröm för några månader sedan var jag i ett trångt och pressat läge och eftersom jag varken har en guide jag kan kommunicera ordentligt med eller en familjär med mig som vägvisare eller beskyddare, samt det faktum att jag inte har lärt mig att vara fullt medveten i drömmarna och vandra dessa stigar kom jag endast på att kalla på henne. Hecate skrek jag ursinnig och trängd. Nästa sekund låg jag i sängen vaken.

Dröm världen är inte enkel, snarare snårig, ofokuserad och lurig speciellt då jag hamnar i en dröm som försöker skänka mig kunskap eller visa en framtida händelse. Visst slår det alltid in oftast inte på de sätt jag har tolkat det på. Inte för att jag tolkar om det hur jag vill så det passar i verklighetsutvecklingen utan för att jag inte har lärt mig att vara observant och skilja på mina kännslomässiga personliga referenser och det jag ser.

Om jag ska återkomma till familjärer, dessa andar som beskyddar, vägleder, varnar och tröstar. Det verkar finnas en hel del delade meningar om dom. Vissa menar på att det endast är levande djur som lever hos en eller visar sig mycket för en. Andra menar att det är astrala varelser, ande själar och vissa propsar på att man endast kan skapa en som en spiritus, fjärde menar alla alla formerna finns

Jag vet inte hur det ligger till egentligen, vem som predikar den absoluta sanningen eller om alla formerna är lika ”bra”. Men jag mötte en hund i en av mina drömmar före det att jag mötte henne i verkligheten och hon betedde sig precis som en familjär beskrivs, efter det levde vi tillsammans i flera år, det var min förra sambos hund som jag mötte i drömmar före sambon.

Nu är hon borta och jag är i val och kval om jag ska försöka kontakta henne, fö henne med energi och knyta bandet. I första hand vill jag inte störa henne om hon har det bra. I andra hand är det en riktig förpliktelse som jag måste respektera, hedra och absolut inte försumma.

Jag ska tänka på det närmare, jag spår i kaffe ganska ofta och har sett henne där flera gånger som en ljus ljus skepnad som för mig betyder ande, så om hon irrar omkring kraftlös och svältande på omtanke känns det inte heller bra.

 

Nu ska jag ut och plocka makrosrötter till Thèt jag tänkte göra ikväll //HÄXHEM

Häx sten, Älv sten, Helig sten – The Pagan Blog Project

Artikeln är inspirerad av rubriken: Holy stone, Hag stone i The Pagan Blog Project 2012

Häx sten, Helig sten, Dröm sten, Älv sten, Odins sten är alla dessa benämningar på en naturligt ihålig sten. Håligheten har skapats av att vattnet har nött i flera århundraden och dessa stenar är relativt vanliga att finna på havsstränder.

Stenarna anses ha blandade egenskaper. Det som är mest genomgående är beskydd mot onda väsen så som maran, onda ögat, sjukdomar, skade magi, osaliga eller onda andar och beskydd under sömnen. Och som en nyckel eller port till älvlandet/andevärlden – den eteriska och/eller astrala sfären.

Bönder i England, Irland, Italien och Frankrike hade en talisman av stenar hängande i ladugården med ladugårdsnyckeln på för att hålla maran borta som kunde rida djuren om natten och för att skydda mot bränder. Stenarna kunde även hängas om boskapens hals som skydd mot bjäran och om människans hals för att skydda mot onda ögat samt diverse sjukdomar. Man har funnit dessa stenar i forntida boninghus samt gravar vilket visar på att de har vart i bruk länge.

På medeltiden användes de även som skydd mot häxor och trolldom, lite ironisk eftersom det är en talisman förknippad med det kyrkan anser vara häxeri.

Maran på besök / Fuseli 1796

Bland bönder och kelter var det vanligt att använda stenarna som skyddande talisman upphängd över sänggaveln för att hålla maran och andra onda väsen och andar borta under sömnen. Detta främst ovanför barnens sängar så de skulle slippa mardrömmar (marans drömmar) men även vuxnas.

Man kan även hänga den runtom i huset för beskydd och mot bränder t ex vid ytterdörren.

För att göra en skyddande talisman till för att hängas över sängen knyt ihop önskad mängd stenar med rött yllegarn. Knyt helst så man kan se ihåligheten i stenen från sidan.

För att göra en beskyddande talisman vid ytterdörren gör som ovan fast häng en nyckel som tidigare har gått till byggnaden i slutet.

I båda fallen bör en intention väckas eller ingjutas i talismanen.

 

”I have found a holy stone upon the ground;

O fate! I thank Thee for this happy find.”

Källa:  Aradia, the gospel of the witches.

Stenarna sägs ge enklara tillgång till att resa i drömmar som en nyckel till andevärlden. Lägg den under huvudkudden eller håll i handen när du sover för en enklare resa. Såg man genom håligheten i stenen (helst vid skymning) kunde man se andevärlden/älvlandet, det ansågs att ihåligheten fungerar som en port till andevärlden. Vidare ansåg man att stenen kunde användas för att fjättra en älva för en tid i sin tjänst.

Stenen har även benämnts som en önskesten och höll man den i sin vänstra hand och knuggade den medan man ingjöt sin önskan i den skulle den gå i uppfyllelese.

”Turn away these fell diseases

Through the virtues of the blue stone;

In the mountain is a touch stone

Lucky stone of ancient story

With a hole bore through the centre

Through this poor these pains, and tortures will flee.”

(Blue stone syftar på Blå måne)

Vid sjukdomar skulle man gnugga stenen mot det sjuka området och fann man någonsin en tillräckligt stor sten med en ihålighet i som man kunde ta sig igenom skulle all sjukdom och smärta försvinna. Detta påminner mig om att dra personer genom ihåligheter i ett träd för att bli av med sjukt och ont.

 

Källor:

Craft of the Wise: A Practical Guide to Paganism and Witchcraft

Encyclopedia of Wicca and witchcraft

Crystal Healing – 2012 and Beyond: Discovering and Using Rocks

Horse in Magic and Myth

Sleep: the mysteries, the problems, and the solutions

Symbolic Mythology and Translation of a Lost and Forgotten Language

Theosofisk lära om Astralplanet

Ganska intressant lära må jag säga. Den överenstämmer inte helt med min världsbild med ändå otroligt intressant att dyka ner i. Jag har än en gång försökt mig på astralresor, och trots att jag är så nära bra resultat så vågar jag inte löpa linan ut, Det är det här bruset och när tyngdlösheten slår till som jag blir skiträdd och drar mig tillbaka. Kanske är jag bara lite nervös för vad jag ska finna? Så jag tänkte försöka se det hela ur en annan synvinkel och stötte på ” The astral plane and It`s scenery, inhabitants and phenomena av Charles Webster Leadbeater” som utgår från den Theosofiska läran.The Theosophical Society, kan du hitta Theosofiska böcker  på Engelska, Ryska och Spanska att ladda ner.

I Wikipedia står det såhär om Theosofi: ”Den moderna versionen är en religiös lära, som uppfanns av Helena P. Blavatsky och Henry Steel Olcott år 1875. Inspirationen kom till stor del från spiritismen som vid denna tid var relativt utbredd.

Denna teosofi är en esoterisk lära, som anser sig ge sina följeslagare djupare insikt i andlighetens natur. Bland annat gör den åtskilliga pseudovetenskapliga påståenden om astralkroppar och liknande fenomen. Teosofi är ofta en ingrediens i New Age-liknande trossystem och annan nyandlighet.” Läs hela versionen här.

Mycket av det jag läste kunde jag redan konstatera att jag tror på, tex uppdelning av de strala planen, med nivå 7, vårt eget personliga helvete som inte är en dom av någon annan utan bestäms av det vi bär i själen, lite märkligt men jag har minnen av den platsen. Någon gång i någon tid har jag vart där, och kunde verkligen instämma med det påståendet. Och det är även där de lägre entiter har sin hemvist, det vi kallar demoner, otäcka andar och (helvetes)bestar. Plan sju står för sig och är den som har närmast anknytning till vår fysiska verklighet dock kan man ha åtkomst till alla astralplan, vidare delas 1,2 och 3 i en egen likaså 4,5 och 6 . Planen skall inte ses som en bokhylla utan mer som medvetande tillstånd som överlappar och går igenom varandra även om dom beskrivs ha olika utseenden.

Nog är "jaget" mer mångfacetterat än det vi skulle kategorisera som ljus och mörker och själen mer komplex än så

 Det som jag däremot inte kunde ta till mig kriterierna av att hamna på de lägsta planet. T ex beskrivs det som att sensualitet är en av anledningarna. Jag kan inte tro att någonting så instinktivt som vi har som drift skall förträngas och arbetas bort, nej den köper jag inte. Vidare har jag svårt att förstå det svart-vita tänkandet som verkar vara en grundsten. Att den fromma, sympatiska, osjälviska personen som helt dedikerar sitt liv till medmänskliga och ”goda” tankar och handlingar, som slåss mot de köttsliga lustarna får ett hopp i utvecklingsstegen. Själva utvecklingen av jaget anser jag mer komplicerad än så, men självklart vissa groteskare energier bör attrahera själar kapabla till de handlingar som speglar det, detta inkluderar även både högre och lägre väsen. 

Och människans evelution från atom till mänskligheten som mer eller mindre ses som en engen djurisk evolution känns också främmande.

Sen har vi änglaväsen (det vi idag kallar änglaväsen) som alltid har slagit mig som respekt ingivande, ståtliga och vackra med kanske inte alls humana i vår mening. Jag har i mitt sinne svårt att tro att en annan ras (för jag tror att deras utveckling har mer kategoriserat dom till en egen ras, även om en människa kan nå den utvecklingen) som denna kan känna sympati med människans alla ”jag vill, jag mår dåligt” osv. Utom jag tror att dessa upphöjda väsen ser det ur en annan synvinkel.

”Högre” väsen och natur andar, även de kan fritt ta sig igenom alla dessa astralplan och tillbes som gudar/gudinnor av människan beroende på tid och plats. Även där stämmer det övverens med min tro och den Theosofiska läran erkänner till en del elementar andar och det man kan kalla tron på de fem elementan, luft, eld,vatten, jord och ande.

Jagets spirituella evolution består av olika faser manifisterade som kroppar och den moraliska och etiska trosuppfattningen leds av karmalagen

Och sist men inte minst det högre jaget och den eteriska och astrala kroppen vi alla enligt den Theosofiska läran har, här följer ett utdrag:

”Enligt Theosofernas teorier - som har hämtats ur olika österlänska läror och särskilt den tibetanska traditionen - har var och en av oss flera ”kroppar” vid sidan av den fysiska. Den eteriska kroppen eller ”dubbelgångaren”, är en utsträckning av den fysiska kroppen i kontakt med de andra högre kropparna. När man dör lämnar den eteriska kroppen den fysiska och löses slutligen upp. Bortom den etriska kroppen finns astralkroppen som är ett säte för sinnena och begären. Astralkroppen kan lämna den fysiska kroppen. Eftersom den innehåller både medvetande och sinnesförnimmelser kan den iaktta den fysiska kroppen utifrån och se, höra och förstå allt som händer i dess omgivning. Den kan färdas över långa avstånd i astralvärlden, både i sömnen och med medveten vilja och det är detta man menar när man talar om Astralprojection. Astralkroppen sägs sitta ihop med den fysiska genom en silverfärgad tråd genom naveln eller bakhuvudet, det är den eteriska kroppen som förbinder den astrala kroppen med den fysiska. När man dör brister denna förbindelse och de högre kropparna blir fria att vandra vidare till astralvärlden och vidare förbi”.

(Källa: Tro och vetande om livet och döden av Carol Neiman & Emily Goldman, sid 200)

Enligt  The astral plane and It`s scenery, inhabitants and phenomena av Charles Webster Leadbeater, vandra vi efter döden genom alla nivåer av astralplan, men de som besitter själslig grymhet och har en attraktion till verkligheten i nivå sju (t ex) är medvetna genom deras vistelse där, tills det ”jaget” har skalats av och själen kan vandra vidare till nästa plan. De som är högre i evolutionen attracheras av de högre astralplanen och deras vistelse i de lägre är korta och de slumrar igenom dom, omedvetna.

Nu ska dyka djupare i den Theosofiska läran…så har jag även ”Control of the astral body av Aleister Crowley kvar att läsa”.

.