Ilya kaverznev joyous resurrection - En förkristnad Rysk-Ortodox påsk
Nu närmar sig påsken, våren är här och det är det inlägget kommer att fokusera över. Jag är ju inte wiccan så det vore inte helt sanningsenligt av mig att skriva helt om Ostara- vårdagsjämningen som sker i marsh, hur man firar det och vad man bör och inte bör göra. Detta finns det väl införstådda wiccaner för som lever som de lär.
Jag kan ju dock skriva en del om det Rysk-Ortodoxa sättet och mina tankar om alla dessa olika religiösa traditioner som väldigt ofta går in i varann.
The Empress i The legacy tarot lekens tolkning får mig att tänka på allt det fruktbara, kvinnliga, fertila i naturen, som påsken till en del handlar om. Det är tiden då flyttfåglar återvänder, havandeskapet syns i naturen och i drjuriket och solen har återvänt.
I grund och botten handlar påsken om att dyrka solen – och det är den ursprungliga betydelsen, återfödelsen, våren och fruktbarheten. Det var även det gammel romerska nyåret före den moderna kalenderns infart, och det är en högtid då man firar liv i direkt motsats till Samhain då man firar död. Påsken är en kristen högtid men den har ändå lånat väldigt mycket från de folkliga traditionerna före kristendomen som inföll på vårdagsjämningen i mars.
Färgerna är går i gult, lila och grönt. Och allt kretsar kring solens återkomst, ser vi på de traditionella påsktillbehören finner vi ägget, haren, vårblommor, (nytraditionell) påsk kärringen – den fulsminkade häxan som skall till blåkulla, dekorerat björkris som skyddar mot henne och oknytt och jesus återuppståndelse.
Den förkristna påsken i öst var en tid man lagade en speciell korngröt som symboliserade jorden och själva ägget som representerar fertilitet, liv och pånyttfödelse spelade en stor roll i att välkomna våren. Religionsforskare är delvis överens om att den tyskgermanska fertilitet och vår Gudinnan Eostre var central i skandinavisk, öst och väst Europeisk förkristen Påsk tradition – vårdasjämning. Läs mer om henne längre ner i inlägget
Pysanka – traditionellat målade ägg som symboliserar jordens återfödelse
Ordet Pysanka betyder "att skriva" och man tog inte uppgiften lättvinnigt att hålla äggen gömda för att ge bort till släkt och vänner på söndagen. Den ansågs även att förgrika, mörkmålade ägg passade sig bättre för de äldre, då deras liv redan var ifyllt. Medan yngre och ungdomar hade en vit fond som symboliserade att deras liv inte var ifyllt än. Ägget hade olika folkliga betydelser så som: att dra in tur i huset, fängla och rena hus från demoner, absorbera sjukdomar.
Pysanka som betyder ”att skriva” - det ryska påskägget, vackert dekorerat i traditionella symmetriska linjer kommer från den tid då de slaviska peganerna dyrkade solen i en primitiv naturnära moder-jord-liknande-religion. Precis som i andra primitiva religioner levde man med jorden och anpassade sitt liv därefter. Därav var det kanske inte helt konstigt att fira med haren, färglada ägg och den galande tuppen när sommarhalvåret gjorde sin återkomst.
Att få målade ägg av vänner betydde att man drog in tur och väfärd i sitt hus, höll borta brand,katastrofer och sjukdomar och ofta gav man det till den man var kär i. Man använde även ägget i renings syfter och det sas att om man la äggen i hörnen av huset skulle demonerna som gömde sig där fastna i de symmetriska målade linjerna, fänglade (smarta andefällor eller hur?). Även sjukdomar skulle fastna om man lindade hinnan av ägget runt lillfingret och som i en natt med det. Det senare två används flitigast med välsignade ägg.
Kulich eller pashi med ljus i som tänds till helgon och därefter äts upp
I och med kristendomens infart i öst blev det vanligt att ta sina pashi och kulichi (speciella traditionella bakverk), målade påskägg -som nu även innefattade ikonbilder, kors och katedraler som motiv för att bege sig till söndasgsmässan i gryningen. Där blev alltsammans välsignat – man lämnar gåvor av kulichi med ljus i vid helgon ikoner med en bön om vadhelst som var påträngande just då.
När jag tänker på det är det renodlat helgonarbete som man kallar det här och nu. Där heter det dedikation och är naturligt att utföra på det sättet i den tiden av året.
Ljusen i bakverken tänds också i ära och som inbjudan för att dela måltiden till en vän eller avliden släkting. Detta speciellt veckan efter påsk.
Hemma delade man den välsignade maten med familj och vänner, och man säger:
-Jesus har återuppståss, och som svar säger man
-sannerligen, han har återuppstått.
Dessa sätt lever kvar än idag i den rysk ortodoxa religionen. Och ni som har läst mitt inlägg om Samhain, vet att jag blandade ihop kyrkogårdsutflykten med alla helgonens dag (stycket är längst ner i inlägget). Det är en vecka efter påsk man äter med sina avlidna i en traditionell måltid över gravstenen.
Den Tysk-Germanska Gudinnan Eostre central i förkristen vårdagsjämning/påsktradition
Eostre - Gudinann av fertilitet och liv vaknar med solen på våren. Eostre har ett germanskt urprung och både Ostara och det engelska ordet för påsk Eastre härstammar från hennes namn.
Eftersom jag älskar sagor följer härmed ett kortare utdrag ur en saga om Eostre – Ostara – Eastre - Påsk:
Varge vår föds Eostre när solen återkommer till jorden. Det kan man se i att hönorna börjar värpa och flyttfåglarna återvänder. Man ser det i aktiviteten djuren utgör -parningen är igång. Likaså grönskan och ljuset och vårblommor som syns i skogens pasteller.
Eostre var dyrkad av alla som välkomnade solen och våren, men mest av alla fanns det en hängiven hare som avgudade henne. Haren ville ge henne en gåva hon skulle minnas, men vad gav man en gudinna av vår som kunde få allt hon ville? En dag stötte haren på ett ägg, å så gärna han ville äta upp det – han som endast levt på visset gräs i flera månader. Men han avhöll sig och tänkte att Eostre skulle uppskatta det, ja det var en fin gåva.
Vid närmare eftertanke infann en kännsla av otillräcklighet sig hos haren. Gudinnan skulle inte uppskatta en sådan enkel gåva tänkte han. Därav gick haren hem för att dekorera ägget, när han hade gjort det så fint att han inte förmådde att göra mer gav han den till Gudinnan Eostre. Gudinnan som tyckte att ägget var det vackraste av gåvor älskade den färglada och livliga utsmyckningen. Hon annonserade att alla skulle ge denna gåva i hennes namn på Ostara och alla harar skulle gömma dessa till barnen som hon älskade mest av alla. Det var hennes gåvor till dem.
Så varge påsk eller Ostara i Eostres namn dekorerade man ägg i vackra färger till vänner och familj. Och barnen de kunde hitta en liten gåva när de gick på upptäcksfärd som påskharen hade lämnat.
The Easter bunny - Påskharen - Eostres hare
Glad påsk, Ostara eller vad ni än firar önskar Häxhem
